thebestchoise

Jaha vaknade klockan 7.00 imorse för att äta lite ;D

 
Gick o la mej igen typ vid åttatiden.

Satt o prata lite med syskonen innan de skulle till skolan.

Men när jag väl somnat så vaknade jag inte förens två.

Och då vaknade jag av värk i både magen och huvudet.

Fick ta värktabletter och sen gå o sova igen och sov sen fram till halv fem.

Så min dag har mestadels bestått av sängliggande och värk i framförallt magen.

Och jag som trodde igår kväll att magens uppror var på väg bort.

Men istället blev det jue bara värre =(

Fy fan vad livet suger ibland…

 

Åt några mackor nyss och förmodligen så blir de riktig mat snart.

Så fort mor min har tid =) Och de hoppas jag blir snart.

Annars blir det att värma en fryst matlåda.

Och det funkar lika bra det.

 

 
 

Pratade med en gammal kompis igår som mist sin kärlek nyligen.

Du ska veta att jag tänker på dej. Det e så jävla synd när sånt där händer.

 

Tacka vet ja singel livet. Jag har ju haft turen eller oturen, beror ju på hur man ser det.

Att varit singel nu i över ett år. På sätt o vis så är ju det tråkigt.

Men det är ju mkt tråkigare att bli sviken hela tiden.

Och nästan alltid jag försökt mej på ett förhållande bara när de gäller en liten oskyldig flirt.

Så visar det sej efter ett tag att man hade fel om den killen.

Och man inser vilken besvikelse man är när det gäller att väja killar…

 

Men nu ska jag verkligen försöka att med nästa kille.

Så nu får ni akta er killar för jag tänker ställa mer krav än vad jag gjort tidigare.

Och dessutom vara mer ärlig när det gäller mina diagnoser och problem.

Varför ska jag gömma mig bakom en mask, när jag kan visa motsatsen.

Jag måste verkligen tänka mer på mej själv. Ha ett bättre självförtroende.

Nu gäller de bara att hitta den styrkan som jag behöver…

För att klara av det och lita mer på mej själv.

För jag behöver ju en kille som älskar mej för den jag är.

Och inte den alla tror att jag är.

För är jag verkligen så ärlig mot andra och framförallt mot mej själv.

När jag gömmer mej bakom den här masken som jag bär.

Nej det tror jag ärligt talat inte.

Eller rättare sagt så har jag nått den punkt i livet att inse att jag måste stå upp för mej själv

Och inte bara tänka på att alla ska gilla mej. För i slutändan vem gillar alla.

 

KRAMS PÅ ER ALLESAMMANS <3<3